Nickie

Jag utlovade ju en hel vecka av tystnad här men det  visade sig att det gick snabbare än jag trott att återhämta mig efter onsdagen. Faktum är att med tanke på hur sjukligt kul jag hade (och hur sjukligt mycket jag drack..) så mådde jag oförskämt bra på torsdagen. Annars brukar regeln vara ju roligare man har, desto sämre mår man dagen efter men så var alltså inte fallet. Med andra ord så har jag äntligen upplevt den perfekta fyllan.

Men om vi tar det från början, så inleddes det hela med att jag som vanligt fick stressa som en idiot med att göra mig iordning innan jag begav mig till Lovisa. Hon var tjusigt klädd i flanellskjorta, scarves och cowboy-hatt, westernfesten till ära. Själv fick vara tråkigt outklädd eftersom jag helt enkelt har några kläder här uppe som går under western-changern.

Anyway, laddade med både det ena och det andra i form av alhoholhaltiga drycker begav vi oss till Taina och Jennichen där för-förfesten ägde rum. Som de studenter vi är ingick jag, Lovisa och Jennichen en pakt: vi skulle inte bara bli berusade, vi skulle bli riktigt fulla. Jag är ganska säkert på att det exakta ordet Lovisa satte på det hela var pruttfulla. En halv sjuttis Explorer och en halv sjuttis Dooleys senare kände jag att jag lyckats med mitt uppdrag. Jennichen hade tagit det hela ett steg längre och bosatt sig på toaletten. Hon skulle nog aldrig propsat på shots typ 6-7 gånger, jag & L är ju inte dom som däger nej liksom! Vi shottade vår Dooleys och såg glada ut helt enkelt.
Minnesvärt från för-förfesten är helt klart Simons min när han kom in i köket i blev vittne till när jag, L & Jennichen genom demonstration skulle lära Hedda att skaka på boobsen.

Sen börjar minnena gå ihop ett ett smärre blurr, men ett sms-frieri senare hade jag & L iaf tagit oss (springandes jämte våra cykler, vi kom fram till att eftersom vi vinglade för mycket när vi cyklade så skulle det ju gå bättre om vi istället sprang jämte cyklarna) till Kaplan där förfesten ägde rum. Dock visade sig att vi i vårt flum-fylleri hade tagit lite väl lång tid på oss med att transportera oss och dessutom rasta mina fluffbollar så alla på förfesten hade redan gått till smedjan. Vi kastade oss alltså på våra ädla springare och cyklade mot puben.

Kvällen innehöll sen både okontollerat dansande, filosofiska diskussioner med Jenny & Karin, fortsatt shottande och möten med diverse folk men helst inte velat träffa just då och under rådande omständigheter.
Jag lyckades faktikst med bedriften att gå ifrån puben med lika mycket pengar jag kom dit med då Lovisa bjöd och dessutom lyckades vi med sweet talk och lite kvinnlig list få bartendern att bjuda oss på en brinnande shot som dracks med sugrör.

Något jag inte heller glömmer i första taget är mitt oplanerade och omedvetna soloframträdande för Erik med repliken "vilken fin sångröst du har" som resultat. Jag minns dessvärre inte om jag ansträngde mig att sjunga eller inte men att få en sån komplimang i mitt tillstånd är inte illa pinkat om jag får säga det själv.

När kvällen började lida mot sitt slut kom Guds straff  till Lovisa medan jag skonades vilket jag fortfarande förundras över. Lovisa i sitt tillstånd av karatefylla fick helt enkelt följa med mig hem och på vägen mötte vi några gentlemen som vi också träffat på smedjan och jag fick skjuts på min cykel den sista biten. Lovis cyklade dock i förväg, hon hade tydligen bråttom nånstans ;).

Väl hemma hos mig var det tänkt att vi bara skulle in och vända för att joina efterfesten hos min favorittysk Simon men tyvärr blev det inte så. Jag gjore mitt bästa men L var inte med på noterna. Efter att mina snälla små hundar fullkomligt skrämt livet ur killen som öppnade porten för mig när jag hade gått ut utan nyckel gick vi helt enkelt och lade oss. Så även om kvällen hade varit fulländad med en efterfest så måste jag säga att så sjuuukt kul som jag hade har jag inte haft på mycket, mycket länge.



För övrigt gjorde mig onsdagen gått på ett sätt till, nämligen att jag nu är ordentligt sjuk. Nej jag skrev inte fel. Jag har haft den här satans hostan nu i över en månad och haft feber till och från och det blir aldrig bättre. Men nu är jag riktigt sjuk men förkylning, ont i halsen och hela kittet, så nu kanske jag äntligen har nått botten så att jag kan börja bli bättre igen. 

Idag blir nog en lugn dag, måste ta och städa upp här min egna lilla svinstia men annars ska jag nog inte göra nåt speciellt. Har redan varit ute och gått en lååång runda med the dogs så nu håller dom väl sig lugna ett tag iaf.

Igår var Lovisa här och vi åt kebab o pommes efter ett träningspass med våra nyinköpta slalompinnar. Ja, vi har gett 300 spänn var för 12 pinnar och vi är stolta över det! Hey, alla har vi olika intressen och vi råkar gilla att ge löjligt stora summor för saker att ha i träningen av våra fluffbollar till hundar. That's just us.

Imorgon ska vi till Falköping och kolla på en bil!