Imorgon...
Asgarv!
Detta är en ärlig stöld från Catyas blogg, jag skrattade så jag inte kunde andas när jag läste! Det är som en liten handbok som alla borde ha till hands, den behandlar nämligen ämnet: PAAARTY!
Symtom: Drinken varken smakar eller värmer. Skjortan är blöt.
Orsak: Du har inte munnen öppen när du dricker eller så sätter du glaset till fel del av ansiktet.
Åtgärd: Köp en ny drink och träna framför spegeln. Öva tills du behärskar tekniken.
Symtom: Drinken varken smakar eller värmer. Drinken är ovanligt klar.
Orsak: Glaset är tomt.
Åtgärd: Försök att hitta någon som bjuder på en ny drink.
Symtom: Fötterna känns kalla och fuktiga.
Orsak: Du håller glaset i fel vinkel.
Åtgärd: Vänd på glaset så att öppningen riktas mot taket.
Symtom: Fötterna känns varma och fuktiga.
Orsak: Du har delvis mist kontrollen över kroppen.
Åtgärd: Leta upp en hund som du kan skylla på. Kräv en drink av husse som tröst och ersättning.
Symtom: Baren är suddig.
Orsak: Du tittar genom botten på glaset.
Åtgärd: Försök att hitta någon som bjuder på en ny drink.
Symtom: Baren gungar.
Orsak: Du sitter i korsdrag.
Åtgärd: Sätt dig i ett hörn eller träd stolsryggen innanför skjortan.
Symtom: Baren flyttar sig.
Orsak: Du håller på att bli utburen.
Åtgärd: Försök få reda på om du blir buren till en annan bar. Skrik annars högt att du blir kidnappad.
Symtom: Det har plötsligt blivit mycket folk i baren.
Orsak: Du har börjat att se dubbelt.
Åtgärd: Blunda med ena ögat.
Symtom: Väggen mittemot är avdelad med takbjälkar och lampor sticker ut.
Orsak: Du har fallit baklänges.
Åtgärd: Om glaset inte är tomt så ligg kvar. Be annars om hjälp att komma till bardisken igen.
Symtom: Det har blivit tomt och du har fimpar och grus i munnen.
Orsak: Du har fallit framlänges.
Åtgärd: Samma som för fall bakåt.
Symtom: Sängen känns hård, kall och blöt när du vaknar. Du kan inte känna igen ditt sovrum.
Orsak: Du har sovit i rännstenen.
Åtgärd: Försök se på klockan om baren är öppen. Om inte, så somna om.
Symtom: Allt börjar mörkna.
Orsak: Baren håller på att stänga.
Åtgärd: Bli hysterisk.
Mer Jul!
med takt och ton
måttfull och balanserad.
Jag är tyst och still
och det ska mycket till
innan jag blir exalterad.
Men jag har en last
som håller mig fast
i ett järngrepp varje vinter.
När året är slut
och snön ligger djup
och slädarnas medar slinter.
Jag vill ha mer jul.
Ge mig mer jul.
Jag vill ha mer jul.
Ge mig mer jul.
Tusen stjärnor som tindrar,
glitter så långt jag ser.
Av juleljus som glimmar,
vill jag ha mer.
[No Headline]
Pissigt väder är det idag också, för att matcha det hela. Var borta och sa upp lägenheten samt handlade mat (för nästan 500 spänn!) i förmiddags och det fick jag göra i regn och blåst. Numera har det övergått i snö och jag hoppas innerligt att det blir kallare så att det lägger sig snyggt och prydligt för nåt
Nu ska jag snart dra ner på stan med Lovisa. Ska införskaffa mig ett par vantar nu när jag äntligen har råd med det, fan vad skönt det ska bli! Mina händer är helt förstörda av att ha fått vara opåklädda i alla jävla kyla. Sen ska vi inom systemet också. Ingen av ska festa ikväll men det är aldrig fel att bunkra ;)
Crappy Day / Busy Day
Så jag satte mig med Harry Potter boken en timme det första jag gjorde, i ren protest mot att göra skolarbete. Men efter långpromenaden med hundarna och en oplanerad tupplur har jag jobbat som en gris med det här jävla arbetet. Har ju råkat lova Alexander att jag ska vara färdig med det innan han kommer hit.. Vilket förresten är om precis en vecka :D Ah, längtar. Idag har vi dessutom varit tillsammans i 4 månader <3
Imorgon bli en busy day minsann. Ska först och främst bort till bostadsbolaget och säga upp lägenheten. Sen får jag ju äntligen pengar imorgon så då ska det handlas maaaat! Och ett par vantar om jag hittar några, det behövs vill jag lova. Sen lär det bli
Nej, nu skiter jag i det här
Harry Potter-nörd, javisst!
Nej nu börjar Roomservice igen (ingen missade väl förresten det förra onsdagen? Då var dom ju här i Skara, hos Bert Karlsson XD) men en viktig sak har jag kvar att meddela:
1 månad kvar!
Aah det är helt sjukt, om 30 dagar kommer jag att var hemma igen.
Tja, mycket mer har jag inte att skriva om egentligen, mina dagar består nu för tiden mest av sova, äta, plugga, ut med hundarna. Och det är ju inte så överdrivet spännande.
Tack Mr. Hernquist
Mötte upp Lovisa, Taina & Jennichen utanför och efter en del strippande (av med alla lager femtielva lager kläder, förutom klänningen då) entrade vi Smedjan. Fördrink och mingel innan själva höjdpunkten: maaaten. Hittade min plats utan problem och kunde knappast ha fått trevligare sällskap vid bordet. Maten var okej, potatis och kallops vilket var oväntat med tanke på att det faktiskt är en "finfest", men gott var det! En himla massa sjungande och skålande blev det givetvis och stämningen var på topp, även om en naken man (som det var fritt fram att måla på) störde det hela en gnutta (eller rättare sagt mycket).
Min plan på att inte festa utan bara äta och gå därifrån sprack totalt för efter typ 2/3 flaska rödvin och diverse annat som min bords-mittemot (inte bordsherren alltså utan han mittemot, vi kom inte på nåt bättre ord) bjöd på var party-moodet påslaget.
Vid halv 2 draget svischade jag hem på min trogna cykel, efter att ha tackat nej till efterfesterna vi blev bjudna på. Över 7 timmar hade mina älskingar varit hemma själva då och någonstans måste gränsen gå, även om gränsen för dålig matte var överskriden typ 3 timmar tidigare.
Fruktansvärt kul hade jag och jag tackar Peter Hernquist för att han fanns så att vi nu kan festa i hans ära!
Det Stora Beslutet
Det stora beslutet var, som dom flesta av er redan vet, att jag inte ska gå kvar på den här utbildningen efter jul. Jag ska ta mitt pick och pack och flytta tillbaka hem. Varför? Utbildningen är helt enkelt inte vad jag trodde att den skulle vara. På papper låter kanon, men efter snart 1 termin här så tror jag inte längre att den är det. Det känns inte som att jag får ut något av den, det är flummigt och oseriöst. Det kan bero på att det är en relativt nystartad utbildning, jag vet inte, men jag gillar det inte. För mig är det att kasta bort tid (och pengar) att gå kvar här. Jag vill inte lägga 3 år av mitt liv och dra på mig en himla massa studieskulder, för något som jag egentligen inte tror ger mig något.
Som tur är behövde jag inte bråka med mina föräldrar när jag släppte denna bomben utan har deras fulla förståelse och stöttning.
Vad det blir istället vill jag inte gå in på för mycket just nu, jag har en grovplan men mycket kan hända. Det enda som spelar någon roll här och nu är att jag ska flytta hem igen, och jag har nog aldrig längtat efter något mer. Jag kommer bara sakna en enda sak härifrån, och det är min Lovisa :'(.
Det var det det. Annars har jag tydligen hamnat i något slags hjälplöst tillsånd till följd av total panik. Det är nämligen inte mer än 3 veckor kvar till projektarbetet ska vara klart, och vår grupp har knappt mer än börjat. Nu vet jag i alla fall vilken del jag ska ansvara för så det är teoretiskt sett bara till att börja. Sen gäller det ju att faktiskt göra det också :S. Utöver projektarbetet ska jag & Jenny även skriva ihop och hålla föreläsning i Evolutionsbiologi för en högstadieklass, vår etologiska studie ska snart bara inlämnad och vi ska dessutom läsa en vetenskaplig artikel om Biologiskt mångfald som vi sen ska redovisa. Jag tror ärligt talat jag ska gå och gräva ner mig någonstans.
Imorgon är det Hernquistan. Olyckligt nog har mitt Party-mood inte infunnit sig än och det är sällan ett bra tecken. Men det blir 3 rätters middag så hey, I'll be there.
Ikväll är det bara jag, mina fluffiga gosedjur till hundar, och Saw IV som gäller.
13 dagar till min älskling kommer hit <3
33 dagar till jag flyttar hem igen!
[trött]
Skola 13-15 imorron. Ansträngande, verkligen.
Åååh måste ringa min Ida imon. Gud vad dålig jag är på att höra av mig när jag säger att jag ska det, måste verkligen skärpa mig.
Jag älskar min säng.
In the blink of an eye
Ah, så mycket tid, så lite motivation att blogga. Sorry guys, men just nu har jag inte motivation till så mycket och däribland blogga, så är det bara.
Nu är i alla fall tentan avklarad. Och, till min förvåning, så kändes det faktiskt rätt bra. Jag tror jag klarade Etologin och Evolutionsbiologin, tror däremot jag körde på Djurskyddet. Aja, sätter jag 2 av 3 första gånger så är jag nöjd.
Igår blev jag och hundarna påkörda av en bil. Nej, jag skojar inte, det var riktigt otäckt. Var ute och gick, kan väl ha varit vid 18-tiden ungefär. Går på en upplyst gång- och cykelväg intill en vanlig bilväg, hundarna har reflexvästar på sig båda två och jag har reflexband runt armen. Ska gå över gatan på ett övergångsställe vid en rondell, och hör till saken gör att jag hatar övergångsställen. Jag hatar att hälften av alla idioter bara blåser förbi när man tydligt står och väntar på att få gå över, och jag hatar att stå där och tänka "jo han saktar ner.. eller vänta tänker han stanna? jo det tänker han nog.. eller nej.. kanske". Så jag undviker övergångsställen så mycket jag kan, och om jag måste gå över vid ett väntar jag hellre en bit ifrån och går över när det inte kommer några bilar. Så igår när jag närmade mig övergångsstället konstaterade jag lättat att det inte var några bilar på ingående från något av hållen. Börjar gå över och när jag är typ 2/3 över på andra sidan ser jag bara 2 lysen komma emot oss och hör ljudet av däck som skriker. När jag inser vad som har hänt står jag med en hand på bilens motorhuv. Milo är vid mig och är oskadd men Japp, som gick en bit före oss, är på andra sidan bilen och jag har tappat hans koppel. Tvåhundra tankar hann gå genom mitt huvud, den starkaste "herregud inte mina hundar!", innan jag kom över chocken och istället blev fly förbannad. Det krävs rätt mycket för att jag ska bli arg, men när jag väl blir det då är det inte många som vill vara i närheten av mig kan jag säga. Skriker nåt i stil med "vad faaaaaan håller du på med!!!" till killen i bilen. Han öppnar dörren och frågar lamt "gick det bra?". Det var då jag såg Japp lös på andra sidan bilen och går för att hämta honom samtidigt som jag ryter till killen "o du stannar där okej, STANNA!" . Hämtar Japp och konstaterar att han inte har några synliga skador. Går fram till killen, som nu har hoppat ur bilen, och säger typ "om mina hundar är skadade så ska du faan få betala för det här!!!". "ja, ja, visst" stammar han. "Det var så mörkt, jag såg er inte" börjar han ursäkta sig, och jag svarar "det är ju för helvete upplyst och jag har stora jävla reflexvästar på hundarna o reflex på mig själv!!!". "Ja, jo, jag måste nog byta lysena på bilen..." mumlar han till svar. Jag säger till honom att ge mig hans nummer och om hundarna är skadade ska han få ett minst sagt obehagligt samtal imorgon. Så går jag därifrån. Det tar typ 50 meter, innan jag bryter ihop totalt och ringer pappa. Gråter så att jag inte kan prata och kan inte tänka på nåt annat än vad som skulle kunna ha hänt.
Som tur är visar ingen av älsklingarna några tecken på att vara skadade och det tackar jag min lyckliga stjärna för.
Idag det varit så fantastiskt fint väder. Var ute och gick i över 2 timmar och det var så härligt. Annars har jag mest läst, haft ett långt samtal med min kära mor, och så skrivit på ett mail till min pappa i över en timme. Jag vill inte säga vad det var om än, men det kommer så småningom. Det är en väldigt stor förändring som är på gång i alla fall.
Jag vet att ni väntar på att få höra om Emeliedagarna och när jag var hemma men jag orkar inte skriva om det just nu. Det skulle inte bli rättvist, för så kul som jag hade då kan jag inte förmedla i skrift just nu...
Where do I begin?
Men jag ska försöka skriva åtminstone om Emelie-dagarna imorgon. Ni kan förvänta er en galen text om Hästensängar, snabbisar på BR och Our Gayman. ;)