Nickie

Ah, så mycket tid, så lite motivation att blogga. Sorry guys, men just nu har jag inte motivation till så mycket och däribland blogga, så är det bara.
Nu är i alla fall tentan avklarad. Och, till min förvåning, så kändes det faktiskt rätt bra. Jag tror jag klarade Etologin och Evolutionsbiologin, tror däremot jag körde på Djurskyddet. Aja, sätter jag 2 av 3 första gånger så är jag nöjd.


Igår blev jag och hundarna påkörda av en bil. Nej, jag skojar inte, det var riktigt otäckt. Var ute och gick, kan väl ha varit vid 18-tiden ungefär. Går på en upplyst gång- och cykelväg intill en vanlig bilväg, hundarna har reflexvästar på sig båda två och jag har reflexband runt armen. Ska gå över gatan på ett övergångsställe vid en rondell, och hör till saken gör att jag hatar övergångsställen. Jag hatar att hälften av alla idioter bara blåser förbi när man tydligt står och väntar på att få gå över, och jag hatar att stå där och tänka "jo han saktar ner.. eller vänta tänker han stanna? jo det tänker han nog.. eller nej.. kanske". Så jag undviker övergångsställen så mycket jag kan, och om jag måste gå över vid ett väntar jag hellre en bit ifrån och går över när det inte kommer några bilar. Så igår när jag närmade mig övergångsstället konstaterade jag lättat att det inte var några bilar på ingående från något av hållen. Börjar gå över och när jag är typ 2/3 över på andra sidan ser jag bara 2 lysen komma emot oss och hör ljudet av däck som skriker. När jag inser vad som har hänt står jag med en hand på bilens motorhuv. Milo är vid mig och är oskadd men Japp, som gick en bit före oss, är på andra sidan bilen och jag har tappat hans koppel. Tvåhundra tankar hann gå genom mitt huvud, den starkaste "herregud inte mina hundar!", innan jag kom över chocken och istället blev fly förbannad. Det krävs rätt mycket för att jag ska bli arg, men när jag väl blir det då är det inte många som vill vara i närheten av mig kan jag säga. Skriker nåt i stil med "vad faaaaaan håller du på med!!!" till killen i bilen. Han öppnar dörren och frågar lamt "gick det bra?". Det var då jag såg Japp lös på andra sidan bilen och går för att hämta honom samtidigt som jag ryter till killen "o du stannar där okej, STANNA!" . Hämtar Japp och konstaterar att han inte har några synliga skador. Går fram till killen, som nu har hoppat ur bilen, och säger typ "om mina hundar är skadade så ska du faan få betala för det här!!!". "ja, ja, visst" stammar han. "Det var så mörkt, jag såg er inte" börjar han ursäkta sig, och jag svarar "det är ju för helvete upplyst och jag har stora jävla reflexvästar på hundarna o reflex på mig själv!!!". "Ja, jo, jag måste nog byta lysena på bilen..." mumlar han till svar. Jag säger till honom att ge mig hans nummer och om hundarna är skadade ska han få ett minst sagt obehagligt samtal imorgon. Så går jag därifrån. Det tar typ 50 meter, innan jag bryter ihop totalt och ringer pappa. Gråter så att jag inte kan prata och kan inte tänka på nåt annat än vad som skulle kunna ha hänt.
Som tur är visar ingen av älsklingarna några tecken på att vara skadade och det tackar jag min lyckliga stjärna för.


Idag det varit så fantastiskt fint väder. Var ute och gick i över 2 timmar och det var så härligt. Annars har jag mest läst, haft ett långt samtal med min kära mor, och så skrivit på ett mail till min pappa i över en timme. Jag vill inte säga vad det var om än, men det kommer så småningom. Det är en väldigt stor förändring som är på gång i alla fall.

Jag vet att ni väntar på att få höra om Emeliedagarna och när jag var hemma men jag orkar inte skriva om det just nu. Det skulle inte bli rättvist, för så kul som jag hade då kan jag inte förmedla i skrift just nu...

Ah inatt har jag sovit som en jävla stock, obeskrivligt skönt. Gjort i princip ingenting på hela dagen, förutom långrundan med pälsbollarna.
Nu väntar systembolaget på att jag & Lovisa ska göra en visit, och vid 19 börjar för-förfesten hos Taina & Jennichen. Sen förfest på Kaplan (ska vi försöka att fakiskt komma dit denna gången Lovisa? ;)) och så puben, precis som förra onsdagen med andra ord. Dock med skillnaden att inte ritkigt lika mycket alkoholhaltiga drycker ska intas. Lagom är bäst, som det heter (ah det gjorde ont i själen att uttala den meningen).

Däremot kan jag lova er att om denna låten spelas hittar ni mig dansandes på borden:
  

Inte nog med att jag måste laga min egen mat, städa, diska, tvätta, plugga och en massa annat skit. Jag tvingas även leva på svältgränsen. Till att börja med kan 7364 kr i månaden, vilket är så mycket jag "får" från csn, låta som mycket pengar. Men om man då tar med i beräkningen att 5000 försvinner direkt bara på standard-räkningarna så blev det helt plötsligt en annan sak. På det som blir över ska jag äta (och tro mig, mat är äckligt dyrt) och även se till att mina djur inte svälter. Sen vore det ju skoj att kunna ha lite över till sociala aktiviteter också. Nej, det är inte kul det här. Men hey, vem sa att man som student skulle leva i överflöd?

Livet som student är hårt på andra sätt också. Det är ju lite som en lag att man ska fylla sin kropp med diverse drycker och glömma livets alla bekymmer minst en gång i veckan. Detta kan låta överdrivet, för att inte tala om dyrt. Men tro mig när jag säger: det behövs!

I synnerhet de kommande dagarna blir hårda / (slice, som A hade sagt) löjligt skojjiga:

Onsdag 24/10 : Utgång studentpuben
Lördag 27/10: Förfest hos Taina, utgång Ohlin's
Tisdag 30/10: Halloweenfest
Onsdag 31/10: Fulfesten
Lördag 3/11: Idas mystiska partyplaner

(Emelie: observera att det är 3 fester under dom 6 dagarna du är här, lika bra att du börjar förbereda dig psyksikt redan nu ;D hihi)  
   
  

Nickie + Alexander

3 månader 22/10

Jag utlovade ju en hel vecka av tystnad här men det  visade sig att det gick snabbare än jag trott att återhämta mig efter onsdagen. Faktum är att med tanke på hur sjukligt kul jag hade (och hur sjukligt mycket jag drack..) så mådde jag oförskämt bra på torsdagen. Annars brukar regeln vara ju roligare man har, desto sämre mår man dagen efter men så var alltså inte fallet. Med andra ord så har jag äntligen upplevt den perfekta fyllan.

Men om vi tar det från början, så inleddes det hela med att jag som vanligt fick stressa som en idiot med att göra mig iordning innan jag begav mig till Lovisa. Hon var tjusigt klädd i flanellskjorta, scarves och cowboy-hatt, westernfesten till ära. Själv fick vara tråkigt outklädd eftersom jag helt enkelt har några kläder här uppe som går under western-changern.

Anyway, laddade med både det ena och det andra i form av alhoholhaltiga drycker begav vi oss till Taina och Jennichen där för-förfesten ägde rum. Som de studenter vi är ingick jag, Lovisa och Jennichen en pakt: vi skulle inte bara bli berusade, vi skulle bli riktigt fulla. Jag är ganska säkert på att det exakta ordet Lovisa satte på det hela var pruttfulla. En halv sjuttis Explorer och en halv sjuttis Dooleys senare kände jag att jag lyckats med mitt uppdrag. Jennichen hade tagit det hela ett steg längre och bosatt sig på toaletten. Hon skulle nog aldrig propsat på shots typ 6-7 gånger, jag & L är ju inte dom som däger nej liksom! Vi shottade vår Dooleys och såg glada ut helt enkelt.
Minnesvärt från för-förfesten är helt klart Simons min när han kom in i köket i blev vittne till när jag, L & Jennichen genom demonstration skulle lära Hedda att skaka på boobsen.

Sen börjar minnena gå ihop ett ett smärre blurr, men ett sms-frieri senare hade jag & L iaf tagit oss (springandes jämte våra cykler, vi kom fram till att eftersom vi vinglade för mycket när vi cyklade så skulle det ju gå bättre om vi istället sprang jämte cyklarna) till Kaplan där förfesten ägde rum. Dock visade sig att vi i vårt flum-fylleri hade tagit lite väl lång tid på oss med att transportera oss och dessutom rasta mina fluffbollar så alla på förfesten hade redan gått till smedjan. Vi kastade oss alltså på våra ädla springare och cyklade mot puben.

Kvällen innehöll sen både okontollerat dansande, filosofiska diskussioner med Jenny & Karin, fortsatt shottande och möten med diverse folk men helst inte velat träffa just då och under rådande omständigheter.
Jag lyckades faktikst med bedriften att gå ifrån puben med lika mycket pengar jag kom dit med då Lovisa bjöd och dessutom lyckades vi med sweet talk och lite kvinnlig list få bartendern att bjuda oss på en brinnande shot som dracks med sugrör.

Något jag inte heller glömmer i första taget är mitt oplanerade och omedvetna soloframträdande för Erik med repliken "vilken fin sångröst du har" som resultat. Jag minns dessvärre inte om jag ansträngde mig att sjunga eller inte men att få en sån komplimang i mitt tillstånd är inte illa pinkat om jag får säga det själv.

När kvällen började lida mot sitt slut kom Guds straff  till Lovisa medan jag skonades vilket jag fortfarande förundras över. Lovisa i sitt tillstånd av karatefylla fick helt enkelt följa med mig hem och på vägen mötte vi några gentlemen som vi också träffat på smedjan och jag fick skjuts på min cykel den sista biten. Lovis cyklade dock i förväg, hon hade tydligen bråttom nånstans ;).

Väl hemma hos mig var det tänkt att vi bara skulle in och vända för att joina efterfesten hos min favorittysk Simon men tyvärr blev det inte så. Jag gjore mitt bästa men L var inte med på noterna. Efter att mina snälla små hundar fullkomligt skrämt livet ur killen som öppnade porten för mig när jag hade gått ut utan nyckel gick vi helt enkelt och lade oss. Så även om kvällen hade varit fulländad med en efterfest så måste jag säga att så sjuuukt kul som jag hade har jag inte haft på mycket, mycket länge.



För övrigt gjorde mig onsdagen gått på ett sätt till, nämligen att jag nu är ordentligt sjuk. Nej jag skrev inte fel. Jag har haft den här satans hostan nu i över en månad och haft feber till och från och det blir aldrig bättre. Men nu är jag riktigt sjuk men förkylning, ont i halsen och hela kittet, så nu kanske jag äntligen har nått botten så att jag kan börja bli bättre igen. 

Idag blir nog en lugn dag, måste ta och städa upp här min egna lilla svinstia men annars ska jag nog inte göra nåt speciellt. Har redan varit ute och gått en lååång runda med the dogs så nu håller dom väl sig lugna ett tag iaf.

Igår var Lovisa här och vi åt kebab o pommes efter ett träningspass med våra nyinköpta slalompinnar. Ja, vi har gett 300 spänn var för 12 pinnar och vi är stolta över det! Hey, alla har vi olika intressen och vi råkar gilla att ge löjligt stora summor för saker att ha i träningen av våra fluffbollar till hundar. That's just us.

Imorgon ska vi till Falköping och kolla på en bil!

Ah nu är jag trött på att vara sjuk. Det måste vara minst 3 veckor nu som jag har varit sådär halvsjuk, typ hosta, täppt  i näsan och feber då och då. Blä! Igår när jag kom hem från skolan tog jag en ipren och sov i över en o en halv timme (tilläggas ska kanske att klockan inte var mer än 12 när jag kom hem). Och när jag sover mitt på dagen så är det något som är allvarligt fel! Så idag har jag varit hemma, vi hade ändå bara biblioteksinformation och ett tråkigt forskningsseminarium. Jag tänkte sova ut riktigt länge och sen ta det lugnt precis hela dagen. Men jag sov så fruktansvärt dåligt i natt  så det blev inte mycket sömn hur mycket jag än försökte. Och idag har jag förutom att  varit ute och gått i nästan 2 timmar, även städat lägenhet. Så nu får jag väl skylla mig själv och jag inte blir frisk :/
Ja jag vet, jag är sjukt duktig på att ta det lugnt.

Den senaste veckan har det annars hänt grymt mycket för att vara så kort tid. Vi har fått mer att göra i skolan (fast det är på ett konstigt sätt skönt, har känts lite som att jag går en flumutbildning hittills) och jag och Lovisa har gett oss in fullhjärtat i Skara brukshundklubb. Vi ska inte bara utbilda oss till instruktörer och MH-figuranter, vi ska dessutom starta upp Skara Hundungdom. Vi har också bestämt oss för att läsa en 7,5 poängskurs till våren, utöver våra andra heltidsstudier, nämligen Hunden - avel, hälsa och utfodring. Fullspäckat schema nu för tiden alltså.
Ja jag vet, jag är sjukt duktig på att ta det lugnt.

Men det största av allt är att vi (jag & L) också ska köpa en bil tillsammans. Nej, det är inget skämt! Vi har flera intressanta på listan men "vår" bil heter Ezgil (han har reg.nr EZG, därav namnet, som uttalas eskil fast med en typ turkisk brytning) och är en röd Ford Sierra CLX. Vi har mailat hans ägare men inte fått svar än, om det inte kommer till imorgon eftermiddag ska vi ringa.
Jag vet vad ni tänker och nej, jag har inte glömt att jag faktiskt inte har något körkort. Men jag ska ta så snabbt jag bara kan och även om Lovisa får köra under vintern så har vi ändå bilen tillsammans.