Nickie

I helgen har jag & Emelie varit på en liten road trip. Vi tog bilen och en svart vit hund och brummade ner till Sjöbo i söndags. Där skulle den stora debuten ske, Jappens första tävling. Jag ska vara ärlig och säga att jag tycker faktiskt att jag har tränat honom väl, men hade ändå inga förväntningar eftersom mycket kan hända första gången han startar på tävling. Det är ju en lite annorlunda situation mot träning om man säger så. Döm om min förvåning när den lilla räkan VINNER hoppklassen. Ja eller vi vinner hoppklassen, jag var ju med på ett hörn också. Så det kan gå så det kan gå, det bådar ju gott inför framtiden.

Idag är det tisdag vilket innebär att jag bara har 3 dagar kvar på jobbet!! Gah ska bli så sköööönt med lite semester innan skolan drar igång.

Förresten så börjar det ljusna med lägenhet också. Vi har fortfarande en etta som vi inte har fått svar på än men vi vet att vi är en av 2-6 st som har blivit erbjudna den. Men den bästa öppningen är ändå en andrahands-tvåa, det var en tjej som svarade på annonsen jag satt ut om att vi söker lägenhet. Så imorgon åker vi antagligen ner för att träffa dem och kolla i lägenheten och så. Sen har vi faktsikt eventuellt en "reserv-lägenhet" också, andrahand såklart. Det var pappa som pratade med en kompis som bott i Malmö, och han i sin tur pratade med tjejen som tog över hans lägenhet efter honom. Hon hade tydligen flyttat ihop med din pojkvän men ändå behållt lägenheten, och det visade sig att den står tom och att hon nog kan tänka sig att låta någon med hund bo där. Jag ska ringa henne senare idag och höra efter lite mer. Att det bara är en reserv-lägenhet beror på att den ligger i södra Malmö, nästan 6 km från centralen och högskolan.. Helst vill man ju bo närmare än så, att pendla är jobbigt nog utan långa avstånd.

Men i vilket fall som helst så börjar man ana ljuset i tunneln och jag är väldigt hoppfull, det kommer lösa sig det här.

Detta kunde ha varit det gladaste inlägget någonsin, om den skrivits för ett dygn sedan. Allt var så jävla perfekt och sen bara sket sig alltihopa...

Börjar från början med min & älsklingens weekend i skåneland. Även om resan inleddes med över 1 timmes försening (tekniskt fel på tåget) så var allt därifrån och framåt helt underbart. Hotellet i Malmö var asfint, sängen den skönaste jag någonsin sovit i, sov som en prinsessa. På fredagkvällen tog vi det lugnt, åt middag ute och sen låg vi på hotellrummet och åt godis och drack champagne :D På lördagen gick vi först och kollade in högskolan och sen blev det en ordentlig shoppingrunda på stan. Varmt som i helvetet var det så vid 17-tiden tog vi bussen till playan (ribersborgstranden för den som är oinvigd i malmö-slang). Tog ett dopp i havet och det var så perfekt i vattnet, varmt men ändå svalkande. Efter lite uppvilning i solen åkte vi tillbaka och tog tåget till Lund. Gjorde oss hemmastadda på Oscars rum och gick sen ut och åt så löligt god kinamat. Söndagen var lika varm den med vi gömde oss för solen och tillbringade början på dagen på Nova Lund, shoppingcentret precis utanför Lund. Innan vi tog tåget hem gick vi till universitetsområdet och kollade in det.
Helt underbar var helgen.

I måndags fick vi ett glädjebesked som hette duga. Jag fick veta i slutet av förra veckan veta att jag hade chans på 3 lägenheter i Malmö, som jag anmält intresse till och sen nästan glömt, det var verkligen en kass sida så jag hade verkligen inte räknat med att få napp där. Jag låg 4:a, 4:a och 2:a på 3 st små 2:or. Vi blev givetvis glada men var ändå inställda på att inte få någon, för vem tackar nej till en lägenhet i Malmö och vi låg ju bara 2:a. Men i måndags ringde telefonen och jag fick veta att vi fått en lägenhet! Glädjen var total, minst sagt. En 2:a på 38 kvm, kanonläge och hyfsad hyra. Kunde ju inte bli bättre! Igår fick jag hem kontraktet och öppnade det med ett fånigt leende på läpparna och skummade lite i texten. Vid en mening stannade mitt hjärta - det stod "Husdjur är förbjudna. Det är för att även allergiker ska kunna bo hos oss". När jag återfått talfömågan kastade jag på telefonen och ringde bostadsbolaget. Det jag fick som svar när jag sa att vi har 2 hundar var bara "jaha, då kan ni ju tyvärr inte få lägenheten". Jag ifrågasatte varför det inte stått något någonstans om att husdjur inte var tillåtna, jag menar det är ju en lägenhet, inte ett korridorsrum eller så, och varför skulle man inte få ha hund i sin egen lägenhet? "Jaa man kan ju inte skriva ut allt" säger den dryga jävla skåningen till mig då. Och fortsätter sen med "kan ni inte göra er av med hundarna då". Jävla svin.  När jag lagt på telefonen grät jag konstant i en halvtimme. Kändes som att hela världen rasade samman. Jag hade bara tidigare samma dag suttit och varit så glad över att allt var klart, att lägenheten låg så bra till både till skolan/centralen och brukshundsklubben, och att vi fick tillträde redan 22/8. Och så bara rycktes mattan bort under mina fötter. Nu vet jag inte hur vi ska gå vidare, vi ska prata igenom allt ordentligt när jag kommer hem från jobbet och Alle har sovit ut (han har jobbat hela natten).

Allt känns bara så hopplöst, jag menar det var en ren lyckoträff att vi fick tag in denna perfekta lägenheten (som sen inte var så perfekt då..), och vad är oddsen att ha sån tur igen?

Jag är så jävla trött på att jobba så jag tror jag spyr. Sekunder känns som minuter och minuter känns som timmar. Då kan ni ju själva räkna ut vad timmar känns som. Och inte bara 1 utan 8. Skjut mig någon?

Min älskade Em, min andra (och bättre) hälft. Han har ont och är sjuk och jag vill inte vara med om detta mer nu :'( Veterinären trodde borrelia men blodprovet får visa vad det är som pågår. Min allra finaste Milo.. När han har ont har jag ont.

För att ta upp något positivt så har jag idag varit och sett Sex and the City filmen igen! Denna gången med mams :). Den var lika vass som sist, här har vi en film jag kommer se ett stort antal gånger under mitt liv!



It's gonna hurt when it heals too.